...... är inte ett helt enkelt kapitel. Min inställning är att det i de flesta fall fungerar bra o att det är nyttigt att växa upp tillsammans med djur. Men det kräver respekt av alla parter o dessutom mycket tillsyn, särskilt när det gäller små barn. Varken barn eller hundar är alltid snälla.

Jag tycker absolut inte att det är ok att hundar nafsar eller t.o.m biter varken barn eller vuxna. Människor går enl.min inställning alltid före djur.

Men här kommer vi till det lilla dilemmat. Ibland beter sig hunden såklart helt fel o det kan inte accepteras, MEN ibland beter sig barnet också helt fel o det får inte heller accepteras.

Nu kan förståss inte riktigt små barn förstå hur man ska göra o där blir det mycket arbete för föräldrarna med passning, om man inte väljer att stänga undan hunden periodvis. Vilket jag också tycker är helt ok o dessutom ibland nödvändigt.

Jag läste ett inlägg i en blogg där ngn skrev ang en hund, som tydligen förrut markerat mot ett barn att:

"nu kan barnet hoppa på hunden utan att hunden gör någonting"

Herregud, jag blir både upprörd o besviken. Så får man verkligen inte låta barnen behandla hundarna.

DET ÄR INTE FÖRSVARBART OCH ABSOLUT INTE ACCEPTERAT- i alla fall inte av mig.

//Biggan

Basta hänger mamma i kjolarna.

Helgen har vi tillbringat i Borås och deras tvådagars tävling där. Birgitta är snäll nog att låta mig köra båda hundarna. Även om jag kunde förvalta det bättre.

Nano startade i båda klasserna hopp + agility. 2 DQ och 2 placeringar. Inga tätplaceringar.  Det var tuffa tider. Gör man den lilla vägran, missar i slalom eller annan miss så blir det mycket svårt att komma igen och klara ref. tiden.

Den stora överraskningen och knallen för oss båda, stod Fajta för.

På söndagens agility3 kom hon 3:a!!!! . 0 hinderfel och tyvärr ca 3 sek tidsfel. Det var en svår och knepig bana. Det är såna banor Fajta skall ha för att ha chansen till tätplaceringar. Men hon hade relativt bra fart.

Fajta behöver bara ett cert till för att bli agilitychampion. Vi börjar tro att hon någon gång kan få till det. Med lite tur och dom andras otur. Med hennes mått mätt överträffade hon sig själv idag, trots den extrema värmen. Även om hon hade klarat tidsgränsen så var det vinnaren som fick certet.

Sedan snokade vi upp ett kanonställe vid sjön Öresjö, strax norr om Borås, där vi badade båda dagarna med hundarna. Det var väldigt långgrunt,efter ca 100 m räckte det bara till midjan på oss.

Alla dogsen stormtrivdes och speciellt Basta som på lördagen hade sällskap av Sofia´s Colt. Attans vad dom höll igång!!

Det kommer snart fler läckra bilder på dom.

Per

Att leka med Basta Bus är kul. Hon är så tacksam.

 Tack, snälla Mona för bilder från när vi var hos Maria Hagström. Det var ju ett tag sen, men bättre sent än....... ja, ni vet.

Basta försöker få tag i leksaken

Hahaha, nu är den snart min, säger Basta

Det var som sjutton. Nu får jag allt ta i litet mera.

När jag kom hem från jobbet idag, så var Vicke här o hälsade på. Kul, sa Basta. Mamma Nano är däremot inte så intresserad av sonen, utan tycker det är skönast om hon får vara ifred.

Sedan åkte vi upp till klubben o tränade litet. Jättekul, sa Nano o gjorde det allra bästaste hon kunde.  Mycket roligare än att leka med odrägliga ungar.

Hon blev också jätteglad över att träffa Kirra o Qnut. Det är ju litet lustigt, men hon blir gladare av att träffa honom än sina egna barn. (Kanske för att han är väldigt söt) Dom har hon tydligen tröttnat litet på. Kan i o f sig förstå henne, hon har ju Basta hängandes i kjolarna varje dag.

Basta tyckte förståss att det var jättekul att träffa tjocka släkten, för även Hilja dök upp. Oj, så kul valparna hade.

//Biggan

.... Biggan. Jag fortsätter på nöjdtemat.

Idag har Mona och jag varit uppe i skogen o kollat elitspåren.   Efter att vi gått spåret  o lagt ut pinnarna, åkte vi till Sandviksbaden o slängde oss i böljan blå allihop. = Mona, jag, Kirra o Nano. Det var faktiskt varmt i vattnet.

Sedan tillbaka för att låta vovvarna spåra. Jag hade i förväg bestämt mig för att sluta spåra om jag märkte att Nano blev för trött. Nu blev hon inte alls speciellt trött. Så hon fick  spåra hela spåret o plockade alla pinnarna så fint. Detsamma gjorde Kirra. Kul-skoj=nöjd igen.

Om jag nu bara kunde engagera mig ordentligt i lydnaden. För Nano är det inga problem, hon gillar lydnad också, men nu har Mona o jag bestämt oss för att bli litet mera strukturerade i vår lydnadsträning, så nu ska vi väl kunna skärpa och komma litet framåt där med.

Det var nöjda o glada mattar som åkte hemåt, kan jag säga.

Så nu in i duschen o sen får det snart vara läggdags. Det är inte lätt att komma i säng, när det är så här härliga kvällar. Dessvärre är det inte lätt att ta sig ur sängen på morgnarna heller.

I måndags var var och hälsade på hos Anette o Martin i Ervalla. Dom har en massa får, närmare 300 st.

Fajta fick testa lite vallning på en del av dom, bl.a en stor flock på 60-70 st. Det var lite konstigt och ovant och hon hade lite svårt med dom. Sedan testde vi också på fyra baggar. Det var också lite svårt för dom var inte så lättflyttade som hon är van vid. Men det var jättenyttigt med andra får.

Vi kommer att åka dit fler gånger och träna. Det behöver hon.

Godnatt

Biggan

....har jag aldrig hört någon säga när det gäller midsommar, men jag säger så i alla fall. (Trotsigt, eller hur) För hur ska jag annars göra när bilden o en önskan om Glad Midsommar egentligen skulle varit på sidan igår.

Men, men, men tiden räckte inte till tyvärr. Går välan lika bra idag.

På lunchen var vi hos några vänner o började fira in midsommaren. Nu var det meningen att bilden skulle föreställa deras alldeles EGNA lilla, lilla färskpotatis. Å det blev det ju inte som ni ser, utan några andra små flaskor råkade hamna i fokus istället. Å andra sidan kanske det gör dig gladare än att titta på några potatisar.

Sedan kan man ju tro att vi åt så där litet som ligger på tallriken. Det är förståss oxå HELT fel.

Efter lunchen en lång-lång promenad i skogen med vovvarna. Sedan var det dax att åka till nästa ställe o äta o sjunga o hej o hå så skoj det var..

Idag har vi varit till skogs o snitslat två elitspår till nästa helgs tävlingar.

Naturligtvis regnade det när vi traskade runt, men det gör ingenting, för efteråt känner man sig rätt så nöjd ändå. Apropå nöjd-temat. Hahahaha.

Imorgon kommer barn o barnbarn hit o vill bli bjudna på mat.

//Biggan

Nöjd, det är precis så jag känner mig just nu.

-Nöjd, med Nano på träningen idag.

-Nöjd, med Basta på små övningar, med störning idag.

-Nöjd, med att ha tränat tillsammans med Mona idag. Kul, Mona.

-Nöjd, med att tränat i Örebro istället för här runtomkring.

-Nöjd, med promenaden efter träningen, tillsammans med Mona, Kirra o Pixi.

-Nöjd, med att snart krypa ner i sängen.

-Nöjd, överhuvudtaget.

Kram

Biggan

.....innebär mycket gluttande fram o tillbaka på datorn.

Jättegrattis till Colts matte som kom på 8:e plats i agility med Casey.

Sååååååååå skojigt att dom lyckades så bra.

Här har vi tränat på en helt annan nivå, kan man säga.

I lördags var jag o tittade på MH en stund, senare kom Vicke o Ulf på besök å litet senare ändå var jag på fest på Rosendals loge. Jag har tidigare varit med i en kör o nu firade kören 10-års jubileum. Klart man är med då.

På söndagen blev det träning med Mona o Elina. Spår o lydnad stod på schemat.

Nano o Basta´s lägenhet på ett rum o kök alias valplådan, var Christina o Gun här o hämtade på eftermiddagen.  Så nu hoppas vi att många små söta valpar får bo i den.

Här kommer litet bilder på Basta, Vicke o Nano. Å om ni undrar varför Fajta inte är med på bild, så beror det på att hon var med husse o tränade agility.

Mamma Nano leker med sina barn.

Kolla i Basta´s mun. Hon har tappat en tand under leken.

Sötaste Nano kollar in barnen.

Här är roligaste buskleken, tycker både Basta o Vicke.

Var är dom????

Tittuten, här hoppade dom upp.

Det är min buske, säger Basta.

Det är MIN BUSKE, fattar du dåligt -ryter Basta

OK, snygging, vi samsas väl om busken då.

Kolla in stilen-Basta lär väl stå på huvudet, inne i busken. 

Kanske undrar ni hur busken ser ut idag?

Svar: Spretig.

//Biggan

.... är Basta nu. Fyller 5 mån. idag, det ni.

Fast hon är förståss fortfarande väldigt barnslig o busar, tuggar på saker, är inte rumsren, rätt så odräglig periodvis, men är också oj så charmig, gullig o kul. Jag har sagt det förrut o säger det igen. Jag gillar VERKLIGEN den här tjejen.

Basta vägen nu 11.5 kg o är ca 43 cm hög.

Så här fin är hon nu för tiden.

Nu kanske ni tror att vi inte fick till några bra  uppställda bilder.

FEL-FEL-FEL jag vill visa Basta´s rörelser.

Basta på språng.

Basta på språng igen=som vanligt.

Nu vill Basta ha godis.

Visst är hon otroligt lik mamma Nano?

//Biggan